Fokus

Svenska dagbladet är uppsagt. Varje dag brukade den trilla in i brevlådan. Flera timmars läsning. Men varför ska jag läsa nyheter i flera timmar varje dag? Det kunde gå fyra dagar utan att varken jag eller Johan öppnat tidningen. Dessutom är jag så trött på att matas med spekulationer om mordupplösningar - "kvinnan fördes hemligt från tyskland till sverige inatt". Nyheter är ofta negativa och gör mig sällan lyckligare. De ger inte heller hög verkningsgrad. Dvs om jag ska välja på att läsa 60 minuter dagstidning eller 60 min facklitteratur så kommer facklitteraturen ge mig betydligt mer värde än dagstidningen. Däremot vill jag ha koll på vad som händer men inte det ytliga, snuttifierade. Jag vill inte vältra mig i den österikiska familjens olycka dag efter dag. "Ett rum till har hittats". "Turister vallfärdar och fotar huset". "De inspärrade hotades att gasas ihjäl om de flydde". Jag vill läsa det som en liten notis, lägga max fem minuter totalt i mitt liv på det. Det här är inte allmänbildning. Det är sensationsjournalistik som hör hemma i en ding ding värld.

Nu kommer tidningen fokus en gång i veckan. Fokus sammanfattar nyheterna under veckan som gått på två sidor. Resten av tidningen är djuplodande analytiska reportage om några av nyheterna under veckan. Jag satt precis och läste om rödeby-rättegången där mannen frikänts från mord. Fokus går igenom nödvärnslagen i Sverige och jämför den med storbrittanniens och USAs, pratar om hur nödvärnsrätten förändrats i USA, tar upp ett liknande mål i Sverige där förövaren fällts i hovrätt och resonerar med experter om att det troligen kommer bli likadant med rödebyfallet.

Jag är oerhört nöjd med Fokus och nöjd över att få högre verkningsgrad på min tid. Jag lägger mindre tid på att läsa nyheter men får mycket mer kunskap.