Göra och Vara-kulturer

Ligger i sängen och dricker saffranste och läser tidningen. Det är långhelg i fyra dagar och jag har inte planerat in någon resa. Jag har egentligen inte planerat in någonting. Trots att jag nu har chansen att göra något jag inte kan göra på vanliga korta helger. Jag har en stress över att försöka fylla min tid med så många aktiviteter som möjligt. När mina kollegor på måndag frågar mig vad jag har gjort i helgen vill jag gärna kunna svara att jag verkligen gjort något. Det läskigaste vore att tänka efter och behöva svara: "Jag har inte gjort något speciellt."

Nu tycker jag inte längre att det är så hemskt att inte planera upp min fritid. Jag ser snarare ett värde i att inte planera upp fritiden. När jag pluggade på universitetet var jag extrem på den här punkten. Jag har i efterhand tittat i min kalender från 2:an och förfärats. Varje dag var inplanerad från 8-24, även helger. Jag hade på varje veckouppslag tejpat in en extraflik på varje sida för att få mer plats att skriva på. Jag planerade upp all min tid minst 2 veckor i förväg. När en kompis frågade mig om jag ville komma över och spela spel/titta på film/fika en kväll så svarade jag: "Ikväll? Det går inte - jag kan tidigast om 2 veckor". Visst nyttjade jag min tid optimalt och jag gjorde massvis med saker. Men jag var inte fri. Jag var aldrig fri att göra det jag kände för just nu - för just nu var inplanerat sedan 2 veckor tillbaka.

Min jorden-runt-resa 2000 fick mig att långsamt ändra detta beteende. Idag tycker jag att tre inplanerade kvällar i rad är mycket. Men jag känner fortfarande en liten stress över att "göra saker" - men den är inte så stor. Problemet med "görastressen" är att den skymmer mina behov. Ett behov att vila en helg kan överskuggas av görastressen.

Jag vet att jag inte är ensam om görastressen. Jag ser den överallt runtomkring mig. Fredrik Lindström säger att vi svenskar har en "göra-kultur" medans många andra länder (medelhavsländerna bland annat) har en "vara-kultur". I vara-kulturen kan man se män som sitter och hänger på ett café en förmiddag. De pratar inte om något speciellt, de mest sitter bredvid varandra och bara ÄR.

Jag tror att görastressen är dålig och att den ska bekämpas. Ett steg för de som vill gå mot att få mer verklig FRI tid är att planera in tiden. Planera in onsdag kl 18-22: "FRI TID". Här menar jag inte att du ska sitta och rulla tummarna. Det är förstås ett alternativ som är helt ok. Men poängen är att tiden ska vara fri till att göra vad du känner för just då. Kanske skriva ett blogginlägg?